Geometri 2C: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 15: Rad 15:
== [[Bisektrissatsen och kordasatsen]] ==
== [[Bisektrissatsen och kordasatsen]] ==


== En datauppgift ==
== [[En elevuppgift att skapa lektionsbeskrivningar i matematik]] ==
 
=== Inloggning på wikiskola ===
Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn
 
=== Kunskapskrav ===
 
Vi tittar på (ett utdrag ur) kunskapskravet för betyg E i Matematik 2C. Orden '''beskriva''', '''resonemang''' och '''representationer''' förekommer flera gånger. Det handom att du ska lära dig kommunicera i tal och skrift. Den här övningen är till för att du ska få öva dig på detta och visa vad du kan.
 
'''Betyget E'''
 
''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.''
 
''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''
 
''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''
 
=== Eleverna bygger sidorna ===
 
==== Syfte ====
 
Eleverna ska lära känna ett begrepp ordentligt. Eleven ska höra talas om andra begrepp genom att kamraterna jobbar med dem.
 
==== Vad ska varje elev göra? ====
 
Varje elev ska göra ett avsnitt på denna sida. Avsnittet ska innehålla text, bild, film, länkar mm som ger en ökad förståelse av begreppet.  Det kan vara sånt som jag brukar ha med: Khan, Mikael Bondestam, Wikipedialänkar, GeoGebra, osv.
 
==== En bit var ====
 
Jag läste igenom kapitlet i min matematikbok och markerade 16 olika teoribitar som som verkade bra att jobba med. Det blir en per elv i klassen. Jag valde sådana bitar som är hyggligt enkla att förklara, lätta att hitta information till och viktiga att lära sig. Sedan skrv jag in eleven namn och hens begrepp som rubriker på denna sida.
 
==== Innehållsdelar ====
 
Nedan en lista innehållsdelar som kan vara med i ett avsnitt. Allt måste inte vara med.
 
* En text som förklarar begreppet ('''obligatoriskt''')
* En film av Matteboken, Bondestam etc
* En Khanlänk
* En definition
* Ett exempel
* En uppgift
* En bild. Helst från [http://commons.wikimedia.org/wiki/Main_Page Wikimedia Commons]
* En länk till fler förklaringar
* En länk som knyter an till matematikens kulturhistoria
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
 
==== Bedömningskriterier ====
 
Så här ser bedömningskriterierna ut när de saxats ur Skolverkets kursplan. jag har klippt ut det som är relevant men det återstår att skriva om och tolka kraven så att de uttrycker konkret vad som krävs i just detta projekt.
 
===== För betyg E fordras =====
 
Innehåll enligt minst sex av punkterna ovan. Innehållet ska vara korrekt och relevant. Texten ska vara välformulerad.
 
Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer.
 
Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.
 
Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.
 
===== För betyg C fordras =====
 
Åtta av punkterna ovan.
 
Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer.
 
Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.
 
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.
 
===== För betyg A fordras =====
 
Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer. 
 
Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.
 
Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.
 
==== Editering ====
 
Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.
 
Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.
 
Läs mer om [[Kort_om_Wikimarkup|Wikimarkup]] och hur man editerar.
 
==== Milstolpe ====
 
Ditt arbete ska vara färdigt för bedömning måndagen den 12 mars.


== Vinklar ==
== Vinklar ==

Versionen från 28 september 2016 kl. 09.59

<facelikebutton style="2" showsend="0"></facelikebutton>

Animated construction of Sierpinski Triangle
Animated construction of Sierpinski Triangle

Beräkning av vinklar

Likformighet och kongruens

Längd-, area- och volymskala

Topptriangelsatsen och transversalsatsen

Randvinklar och medelpunktsvinklar

Bisektrissatsen och kordasatsen

En elevuppgift att skapa lektionsbeskrivningar i matematik

Vinklar

Ma2C: Vinklar, sidan 66-70

Genomgång

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på Geogebra.se

Definition: Vinkelsumma

Vinkelsumman i en triangel är 180o

Definition: Sidovinklar

Sidovinklarna är tillsammans 180o.


Definition: Vertikalvinklar

De två vinklarna är vertikalvinklar.

Definition: Alternatvinklar

De två vinklarna är alternatvinklar.

GeoGebra om Alternatvinklar mm.

Sats: Yttervinkelsatsen

Yttervinkel till triangeln.
Yttervnkeln är lika stor som summan av de två motstående inre vinklarna.
 γ = α+ β

Bevis: Yttervinkelsatsen

Länkar

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

Likformighet och kongruens

s. 71 -74

Khan Academy: likformiga trianglar

Likformighet

Alla figurer av samma färg är likformiga.


Definition

Likfromighet är två objekter som har exakt samma form, men är inte lika stora (se bild ⇒⇒).


Två trianglar är likformiga om något av följande är uppfyllt:

VVV: Motsvarande vinklar är lika.
SSS: Förhållandet mellan de tre sidparen är lika
SVS: Förhållandet mellan två sidpar är lika och mellanliggande vinkel är samma

Video

Exempel (Uppgift)


Exempel
Formeln

ADE bas/ABC bas betyder att vi tar måtten på sträcken DE från den lilla triangeln och dela den med måtten på sträcken BC från den stora triangeln samt ADE sida/ABC sida betyder att vi tar måtten på sträcken AE från den lilla triangeln och dela den med sträcken AC från den stora triangeln, och det blir alltså summan på AE och EC. Man kan också använda formeln genom att dela den stora triangeln med den lilla istället, och svaret blir detsamma.

Svaret

Användningsområden

Man kan tex. använda likformighet i avbildningar när man ska rita kartor och jorden på olika skalor, dvs. 1:2, exempelvis:-

Bilden från Wikimedia Commons

Hund i längdskala 1:1

Bilden från Wikimedia Commons

Hund i längdskala 1:2. Areaskalan är 1:4

Länkar

Likformighet GeoGebra

Topptriangelsatsen

Den här filmen handlar om likformighet och topptriangelsatsen. Observera att sidan som är 15 lång i exemplet gäller sidan på hela den stora triangeln.

Kongruens

konguenta - samma form och lika stora
Icke-kongruenta - olika storlek
Definition
Kongruens

Två figurer är kongruenta om de har samma form och samma storlek.

Två trianglar är kongruenta om något av följande tre fall gäller:

  1. Två sidor och mellanliggande vinkel (SVS = Sida-Vinkel-Sida)
  2. De tre sidorna (SSS = Sida-Sida-Sida)
  3. Två vinklar och mellanliggande sida (VSV = Vinkel-Sida-Vinkel)


Länkar

Bilder

Extrauppgift på kul

Uppgift
Kan du rita en regelbunden hexagon med hjälp av Geogebra?


Med hjälp av linjal och passare kan man konstruera en regelbunden hexagon.


Längd, area och volymskala

Förra veckodiagnosen ?

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Håkans tips

  • klippa in en svg-bild fr Wikipedias source

Definition

 Skala =  En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten 

Definition: Längdskala

 Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten

Definition: Areaskala

 Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area

Definition: Volymskala

 Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym

Länkar

ViktorE Skala

Topptriangel- och transversalsatsen

Topptriangelsatsen
Transversalsatsen

Wikipedia skriver om Topptriangelsatsen Wikipedia skriver om Transversalsatsen

Det finns en PPT som förklararar dessa satser och ur de hänger ihop: http://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Likformigheter_och_transversaler.pptx . Det är en kort ppt så dess bilder finns med här.

NilsG Topptriangelsatsen

Ma2C: Topptrinagelsatsen, sidan 81- 85


MalinC Brättar om topptriangelsatsen

Transversalsatsen



Euklidiskt bevis av Transversalsatsen

Uppgift
Bevisa Transversalsatsen

Gå till sidan MalinC om Transversalsatsen och följ hennes instruktion om hur du bevisar transversalsatsen.

här får du göra det "Euklidiska" beviset som bygger på jämförande av areor. Detta är en uppgift på C-A-nivå


Randvinklar och medelpunktsvinklar

86-91

Onsdag v 8.

Vi har en kort lektion för tre tunga geometriska satser. Så ser grovplaneringen ut och vi måste komma vidare till avsnittet om räta linjen. Det säger sig självt att vi kommer att behandla detta översiktligt (inte så noga alltså). men vi kommer att repetera detta när ni har lagt in ert material. Ni kommer inte undan er uppgift att skriva på wikiskola för det där med att kommunicera matematik är ett viktigt grundmaål.

Även om dessa satser är intressanta är det inte centrala. titta på beskrivningen av det cerntrala innehållet i geometrin:

  Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar.
  

Med klassiska satser om vinklar menas förmodligen vinkelsumman och yttervinkelsatsen tillsammans med begreppen sidovinklar, vertikalvinklar och alternatvinklar (och transversalen). Jag ska titta i en annan bok hur de tolkar kursplanen.

Nåväl, något måste vi göra och min idé är att vi tar GeoGebra och konstruerar alla tre geometriska figurer och sätter oss in i vad de betyder på detta sätt. På det viset kommer vi att prata om och jobba med begreppen och det ökar chansen att vi blir bekanta med varandra.

Håkans tips

  • bädda in youtube. Det kan vi göra med Nils film ovan.

Extramatten

Extramatten idag handlar om att repetera inför omprovet

Randvinkelsatsen

Här kommer ett riktigt bra bevis av randvinkelsatsen:

Och därefter kommer en film med Kahn:

Ett uppgift på Khanacademy för Randvinkelsatsenm

Håkans GeoGebra om randvinkelsatsen


Öva

Öva på Khan: Randvinkelsatsen


Bisektrissatsen

Bisektrissatsen


Länkar


Text om Bisektrissatsen.....
Defenition...
Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

AntonL - Kordasatsen

Antons hittade film:

Gammal diagnos

Uppgift
Gör denna gamla diagnos

Veckodiagnos 16


Repetition och sammanfattning av geometrin

Diagnos 1 geometri Ma2C är en Geogebra som innehåller likformighet, transversalsatsen, randvinkelsatsen, kordasatsen och bisektrissatsen på ett och samma ställe. Jag använder den för att skapa enkla diagnoser. Det är bara att ändra litet i figurerna så blir et nya versioner av diagnosen.

olleh: http://olleh.se/start/frageprogramMa2.php

MalinC: http://www.malinc.se/math/geometry/circles_angles_proofssv.php