Lektionsplanering luft: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '<div class="Section1"> = Vad �r luft? = ''<span style="mso-bidi-font-size: 10.0pt"><font size="12.0pt">Det �r inte helt enkelt att f� ett grepp om luften. �nd� finns …')
 
 
(9 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<div class="Section1">
== Vad är luft? ==


= Vad �r luft? =
Det är inte helt enkelt att få ett grepp om luften. Ändå finns den alltid i oss och runt oss. Utan luften funnes inget liv på jorden. I demonstrationerna som beskrivs nedan får vi reda på litet mer om luften. Infallsvinklarna är många och vi kommer in på teknik, biologi, kemi och fysik.


''<span style="mso-bidi-font-size: 10.0pt"><font size="12.0pt">Det �r inte helt enkelt att f� ett grepp om luften. �nd� finns den alltid i oss och runt oss. Utan luften funnes inget liv p� jorden. I demonstrationerna som beskrivs nedan f�r vi reda p� litet mer om luften. Infallsvinklarna �r m�nga och vi kommer in p� teknik, biologi, kemi och fysik. </font></span>''
== Lektion - Vad är luft? ==


== 1.<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">      </span>Lektion - Vad �r luft? ==
''' Föreläsning: Vad består luften av?'''


=== F�rel�sning: Vad best�r luften av? ===
Luften är en blandning av m�nga gaser. Syret som m�nniskor och djur andas in utg�r en femtedel. Koldioxiden som �r s� viktig f�r v�xterna �r inte mer �n omkring 0.04 %. Utfyllnaden best�r av kv�ve, som vi inte m�rker s� v�rst mycket av eftersom kv�ve �r tr�gt �mne som inte reagerar med s� v�rst mycket annat. Kv�ve fick sitt namn av att gasen kv�ver eld. Om vi h�ller andan s� att vi n�stan kv�vs, finns det mest kv�ve kvar, eftersom syret tagit slut. Det finns �ven vatten�nga, argon, neon och en del andra gaser. Som vi inte bryr oss om nu. Luften inneh�ller inte speciellt mycket v�te eftersom v�te �r en l�tt gas. Det v�te som kommer ut i atmosf�ren stiger och f�rsvinner ut i rymden.


Luften �r en blandning av m�nga gaser. Syret som m�nniskor och djur andas in utg�r en femtedel. Koldioxiden som �r s� viktig f�r v�xterna �r inte mer �n omkring 0.04 %. Utfyllnaden best�r av kv�ve, som vi inte m�rker s� v�rst mycket av eftersom kv�ve �r tr�gt �mne som inte reagerar med s� v�rst mycket annat. Kv�ve fick sitt namn av att gasen kv�ver eld. Om vi h�ller andan s� att vi n�stan kv�vs, finns det mest kv�ve kvar, eftersom syret tagit slut. Det finns �ven vatten�nga, argon, neon och en del andra gaser. Som vi inte bryr oss om nu. Luften inneh�ller inte speciellt mycket v�te eftersom v�te �r en l�tt gas. Det v�te som kommer ut i atmosf�ren stiger och f�rsvinner ut i rymden.
'''Demo: Luften vi andas'''
 
=== Demo: Luften vi andas ===


H�ll andan och andas ut i en plastp�se. S�tt p�sen upp och ned �ver ett ljus. Ljuset sl�cks eftersom det inte finns n�got syre till elden.
H�ll andan och andas ut i en plastp�se. S�tt p�sen upp och ned �ver ett ljus. Ljuset sl�cks eftersom det inte finns n�got syre till elden.


== 2.<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">      </span>Lektion - Fotosyntesen ==
== Lektion - Fotosyntesen ==


=== F�rel�sning: Tv� gaser �r n�dv�ndiga f�r allt liv ===
'''Föreläsning: Två gaser är nödvändiga för allt liv'''


Syre och koldioxid �r viktiga i fotosyntesen....... Cellandningen ..... Kretslopp ....
Syre och koldioxid är viktiga i fotosyntesen....... Cellandningen ..... Kretslopp ....


=== Laboration: Burken ===
''' Laboration: Burken'''


Bygg ett mikroekosystem med bakterier och v�xter.
Bygg ett mikroekosystem med bakterier och växter.


== 3.<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">      </span>Lektion - Koldioxid ==
== Lektion - Koldioxid ==


=== Demo: ===
''' Demo: '''


Ett ljus placeras i en upp och nerv�nd vattenomg�rdad b�gare.
Ett ljus placeras i en upp och nerv�nd vattenomg�rdad b�gare.
Rad 55: Rad 53:
Upphetta bakpulver s� bildas koldioxid.
Upphetta bakpulver s� bildas koldioxid.


== 4.<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">      </span>Lektion - Syre ==
== Lektion - Syre ==


=== Laboration (kort) ===
=== Laboration (kort) ===
Rad 85: Rad 83:
Anv�nd gasoll�gan (med strypt syretillf�rsel) f�r att sota ett provr�r.
Anv�nd gasoll�gan (med strypt syretillf�rsel) f�r att sota ett provr�r.


== 5.<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">      </span>Lektion - Vatten�nga ==
== Lektion - Vatten�nga ==


=== Demo ===
=== Demo ===
Rad 107: Rad 105:
Den tillknycklade l�skburken.
Den tillknycklade l�skburken.


== 6.<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">      </span>Lektion - Luftens tryck och vikt ==
== Lektion - Luftens tryck och vikt ==


=== Demo: ===
=== Demo: ===
Rad 125: Rad 123:
Balansv�g med tv� ballonger varav den ena punkteras.
Balansv�g med tv� ballonger varav den ena punkteras.


== 7.<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">      </span>Lektion - V�der ==
== Lektion - V�der ==


=== F�rel�sning - V�der ===
=== F�rel�sning - V�der ===
Rad 143: Rad 141:
Titta p� moln p� himlen. Rita av dem. Se p� n�tet hur man sp�r det kommande v�dret.
Titta p� moln p� himlen. Rita av dem. Se p� n�tet hur man sp�r det kommande v�dret.


== 8.<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">      </span>Lektion<span style="mso-spacerun: yes">� </span>- Backhoppningen ==
== Lektion<span style="mso-spacerun: yes">� </span>- Backhoppningen ==


Visar p� viktens roll f�r fart, tyngdpunkt, stabilitet, luftmotst�nd, etc.
Visar p� viktens roll f�r fart, tyngdpunkt, stabilitet, luftmotst�nd, etc.


== 9.<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">      </span>Lektion - att flyga ==
== Lektion - att flyga ==


=== Laboration - bygg en varmluftballong ===
=== Laboration - bygg en varmluftballong ===
Rad 153: Rad 151:
=== Laboration - bygg papperssvalor ===
=== Laboration - bygg papperssvalor ===


== 10.<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;"> </span>Lektion - Akustik ==
== Lektion - Akustik ==


=== Demo - tongenerator ===
''' Demo - tongenerator'''


=== Demo - st�mgaffel ===
=== Demo - st�mgaffel ===
Rad 169: Rad 167:
Ljudets v�g fr�n CD/laser/sensor/elektronik/f�rst�rkning/h�gtalare/luft/�ra/trumhinna/hj�rna
Ljudets v�g fr�n CD/laser/sensor/elektronik/f�rst�rkning/h�gtalare/luft/�ra/trumhinna/hj�rna


=== Laboration - tr�dtelefon ===
=== Laboration - trådtelefon ===
 
== 11.<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;"> </span>Framtida lektion - Ytterligare demos och id�er ==


<span><font face="Symbol">›<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">        </span></font></span>Placera en borstad st�lplatta och en dito kopparplatta utomhus. Unders�k vad som h�nder med ytan efter ett tag.
== Framtida lektion - Ytterligare demos och idéer ==


<span><font face="Symbol">›<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">        </span></font></span>M�t volymen p� utandningsluften med en plastp�se och ett stort m�tglas.
Placera en borstad stålplatta och en dito kopparplatta utomhus. Undersök vad som händer med ytan efter ett tag.


<span><font face="Symbol">›<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">        </span></font></span>Placera en v�xt i ett luftt�tt k�rl. Vad h�nder?
Möt volymen på utandningsluften med en plastpåse och ett stort mätglas.


<span><font face="Symbol">›<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">        </span></font></span>Bygg ett vindkraftverk.
Placera en växt i ett lufttätt kärl. Vad händer?


<span><font face="Symbol">›<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">        </span></font></span>Tillverka en varmluftsballong med hj�lp av gem och tunna sopp�sar.
Bygg ett vindkraftverk.


<span><font face="Symbol">›<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">        </span></font></span>Vi bygger raketer
Tillverka en varmluftsballong med hjälp av gem och tunna soppåsar.


<span><font face="Symbol">›<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">        </span></font></span>Vi bygger en sv�vare.
Vi bygger raketer


<span><font face="Symbol">›<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">        </span></font></span>Luftf�roreningar och milj�f�rst�ring.
Vi bygger en svävare.


<span><font face="Symbol">›<span style="font: 7.0pt &quot;Times New Roman&quot;">        </span></font></span>Hur man anv�nder salpeter i ett enkelt experiment f�r att tillverka syrgas. Som Carl Wilhelm von Scheele gjorde vid slutet av 1700-talet.
Luftföroreningar och miljöförstöring.


</div>
Hur man använder salpeter i ett enkelt experiment för att tillverka syrgas. Som Carl Wilhelm von Scheele gjorde vid slutet av 1700-talet.

Nuvarande version från 23 augusti 2010 kl. 20.36

Vad är luft?

Det är inte helt enkelt att få ett grepp om luften. Ändå finns den alltid i oss och runt oss. Utan luften funnes inget liv på jorden. I demonstrationerna som beskrivs nedan får vi reda på litet mer om luften. Infallsvinklarna är många och vi kommer in på teknik, biologi, kemi och fysik.

Lektion - Vad är luft?

Föreläsning: Vad består luften av?

Luften är en blandning av m�nga gaser. Syret som m�nniskor och djur andas in utg�r en femtedel. Koldioxiden som �r s� viktig f�r v�xterna �r inte mer �n omkring 0.04 %. Utfyllnaden best�r av kv�ve, som vi inte m�rker s� v�rst mycket av eftersom kv�ve �r tr�gt �mne som inte reagerar med s� v�rst mycket annat. Kv�ve fick sitt namn av att gasen kv�ver eld. Om vi h�ller andan s� att vi n�stan kv�vs, finns det mest kv�ve kvar, eftersom syret tagit slut. Det finns �ven vatten�nga, argon, neon och en del andra gaser. Som vi inte bryr oss om nu. Luften inneh�ller inte speciellt mycket v�te eftersom v�te �r en l�tt gas. Det v�te som kommer ut i atmosf�ren stiger och f�rsvinner ut i rymden.

Demo: Luften vi andas

H�ll andan och andas ut i en plastp�se. S�tt p�sen upp och ned �ver ett ljus. Ljuset sl�cks eftersom det inte finns n�got syre till elden.

Lektion - Fotosyntesen

Föreläsning: Två gaser är nödvändiga för allt liv

Syre och koldioxid är viktiga i fotosyntesen....... Cellandningen ..... Kretslopp ....

Laboration: Burken

Bygg ett mikroekosystem med bakterier och växter.

Lektion - Koldioxid

Demo:

Ett ljus placeras i en upp och nerv�nd vattenomg�rdad b�gare.

Demo:

Koldioxid grumlar kalkvatten.

Demo:

Unders�k gasoll�gan. Samla upp de varma gaserna fr�n f�rbr�nningen i en ekolv. Det bildas vatten�nga. H�ll i kalkvatten och skaka. Det grumlas.

Demo:

Kolv med koldioxid fr�n gasflaskan sl�cker ett ljus. Gasen �r tre g�nger tyngre �n luft. Gasen kan transporteras i en ekolv och h�llas.

Demo:

Bikarbonat plus �ttika i en e-kolv med ballong som sedan skakas.

Demo

Tr� en ballong �ver �ppningen p� en sockerdricksflaska. Skaka om. All koldioxid (kolsyra) som fanns l�st i vattnet frig�rs och fyller ballongen.

Demo

Upphetta bakpulver s� bildas koldioxid.

Lektion - Syre

Laboration (kort)

En gl�dande sticka flammar upp i syrgas.

Demo - I Scheeles fotsp�r - hur man kan g�ra syre

V�teperoxid plus manganoxid. Separat laborationsbeskrivning finnes.

Demo:

V�teperoxid, diskmedel och kaliumjodid bildar en stor v�xande skumpelare. Den inneh�ller syre. Det kan ev p�visas med en gl�dande sticka.

Demo - Kemiska reaktioner med syre

Titta p� den gl�dgade resistanstr�den. Hur skiljer den sig fr�n den f�rska tr�den?

Demo:

Elda ett magnesiumband.

Demo Oxidation

Elda st�lull p� en balansv�g. J�rnet oxideras och vikten �kar. Samma sak skulle h�nda om man lade ett magnesiumband p� v�gen och t�nde eld p� det.

Demo

Anv�nd gasoll�gan (med strypt syretillf�rsel) f�r att sota ett provr�r.

Lektion - Vatten�nga

Demo

Br�nn v�tgas s� bildas vatten�nga. Den omgivande luften best�r till en femtedel av syre. N�r v�tgasen t�nds p� brinner v�te tillsammans med syre. Det bildas vatten.

Demo

Unders�k gasoll�gan. Samla upp de varma gaserna fr�n f�rbr�nningen och kyl dem. Vattnet droppar och koldioxiden rinner ner i uppsamlingsk�rlet.

Demo:

Pumpa vakuum p� en ballong

Demo:

V�rm en kolv med vatten och med en ballong �ver �ppningen.

Demo:

Den tillknycklade l�skburken.

Lektion - Luftens tryck och vikt

Demo:

Fyll ett vattenglas till br�dden. L�gg p� ett papper och v�nd upp och ner. F�r att fuska kan man ha en plastskiva inuti.

Demo - den tillknycklade �lburken

En aluminiumburk fylls med en cm vatten som kokas. Burken v�nds upp och ner och doppas i vatten. Vatten�ngan kondenserar och det blir (vakuum) undertryck i burken. Det yttre lufttrycket pressar ihop burken p� ett �gonblick.

Demo:

Barometern

Demo - V�ger luft n�gonting?

Balansv�g med tv� ballonger varav den ena punkteras.

Lektion - V�der

F�rel�sning - V�der

Ber�tta om vattnets kretslopp i v�dret. Prata om v�xthuseffekten.

Demo:

Molnet i en flaska.

�vning

J�mf�r medtagna v�derprognoser med det v�der som blir.

Laboration

Titta p� moln p� himlen. Rita av dem. Se p� n�tet hur man sp�r det kommande v�dret.

Lektion- Backhoppningen

Visar p� viktens roll f�r fart, tyngdpunkt, stabilitet, luftmotst�nd, etc.

Lektion - att flyga

Laboration - bygg en varmluftballong

Laboration - bygg papperssvalor

Lektion - Akustik

Demo - tongenerator

Demo - st�mgaffel

Demo - ljudet studsar

Demo - resonansl�da

Demo - vibrerande str�ng

F�rel�sning -fr�n CD till hj�rna

Ljudets v�g fr�n CD/laser/sensor/elektronik/f�rst�rkning/h�gtalare/luft/�ra/trumhinna/hj�rna

Laboration - trådtelefon

Framtida lektion - Ytterligare demos och idéer

Placera en borstad stålplatta och en dito kopparplatta utomhus. Undersök vad som händer med ytan efter ett tag.

Möt volymen på utandningsluften med en plastpåse och ett stort mätglas.

Placera en växt i ett lufttätt kärl. Vad händer?

Bygg ett vindkraftverk.

Tillverka en varmluftsballong med hjälp av gem och tunna soppåsar.

Vi bygger raketer

Vi bygger en svävare.

Luftföroreningar och miljöförstöring.

Hur man använder salpeter i ett enkelt experiment för att tillverka syrgas. Som Carl Wilhelm von Scheele gjorde vid slutet av 1700-talet.