Lektionsplanering luft: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(8 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
== Vad är luft? ==
== Vad är luft? ==


Det �r inte helt enkelt att f� ett grepp om luften. �nd� finns den alltid i oss och runt oss. Utan luften funnes inget liv p� jorden. I demonstrationerna som beskrivs nedan f�r vi reda p� litet mer om luften. Infallsvinklarna �r m�nga och vi kommer in p� teknik, biologi, kemi och fysik. </font></span>''
Det är inte helt enkelt att ett grepp om luften. Ändå finns den alltid i oss och runt oss. Utan luften funnes inget liv jorden. I demonstrationerna som beskrivs nedan får vi reda litet mer om luften. Infallsvinklarna är många och vi kommer in teknik, biologi, kemi och fysik.


== Lektion - Vad är luft? ==
== Lektion - Vad är luft? ==


=== F�rel�sning: Vad best�r luften av? ===
''' Föreläsning: Vad består luften av?'''


Luften �r en blandning av m�nga gaser. Syret som m�nniskor och djur andas in utg�r en femtedel. Koldioxiden som �r s� viktig f�r v�xterna �r inte mer �n omkring 0.04 %. Utfyllnaden best�r av kv�ve, som vi inte m�rker s� v�rst mycket av eftersom kv�ve �r tr�gt �mne som inte reagerar med s� v�rst mycket annat. Kv�ve fick sitt namn av att gasen kv�ver eld. Om vi h�ller andan s� att vi n�stan kv�vs, finns det mest kv�ve kvar, eftersom syret tagit slut. Det finns �ven vatten�nga, argon, neon och en del andra gaser. Som vi inte bryr oss om nu. Luften inneh�ller inte speciellt mycket v�te eftersom v�te �r en l�tt gas. Det v�te som kommer ut i atmosf�ren stiger och f�rsvinner ut i rymden.
Luften är en blandning av m�nga gaser. Syret som m�nniskor och djur andas in utg�r en femtedel. Koldioxiden som �r s� viktig f�r v�xterna �r inte mer �n omkring 0.04 %. Utfyllnaden best�r av kv�ve, som vi inte m�rker s� v�rst mycket av eftersom kv�ve �r tr�gt �mne som inte reagerar med s� v�rst mycket annat. Kv�ve fick sitt namn av att gasen kv�ver eld. Om vi h�ller andan s� att vi n�stan kv�vs, finns det mest kv�ve kvar, eftersom syret tagit slut. Det finns �ven vatten�nga, argon, neon och en del andra gaser. Som vi inte bryr oss om nu. Luften inneh�ller inte speciellt mycket v�te eftersom v�te �r en l�tt gas. Det v�te som kommer ut i atmosf�ren stiger och f�rsvinner ut i rymden.


=== Demo: Luften vi andas ===
'''Demo: Luften vi andas'''


H�ll andan och andas ut i en plastp�se. S�tt p�sen upp och ned �ver ett ljus. Ljuset sl�cks eftersom det inte finns n�got syre till elden.
H�ll andan och andas ut i en plastp�se. S�tt p�sen upp och ned �ver ett ljus. Ljuset sl�cks eftersom det inte finns n�got syre till elden.
Rad 15: Rad 15:
== Lektion - Fotosyntesen ==
== Lektion - Fotosyntesen ==


=== F�rel�sning: Tv� gaser �r n�dv�ndiga f�r allt liv ===
'''Föreläsning: Två gaser är nödvändiga för allt liv'''


Syre och koldioxid �r viktiga i fotosyntesen....... Cellandningen ..... Kretslopp ....
Syre och koldioxid är viktiga i fotosyntesen....... Cellandningen ..... Kretslopp ....


=== Laboration: Burken ===
''' Laboration: Burken'''


Bygg ett mikroekosystem med bakterier och v�xter.
Bygg ett mikroekosystem med bakterier och växter.


== Lektion - Koldioxid ==
== Lektion - Koldioxid ==


=== Demo: ===
''' Demo: '''


Ett ljus placeras i en upp och nerv�nd vattenomg�rdad b�gare.
Ett ljus placeras i en upp och nerv�nd vattenomg�rdad b�gare.
Rad 153: Rad 153:
== Lektion - Akustik ==
== Lektion - Akustik ==


=== Demo - tongenerator ===
''' Demo - tongenerator'''


=== Demo - st�mgaffel ===
=== Demo - st�mgaffel ===
Rad 167: Rad 167:
Ljudets v�g fr�n CD/laser/sensor/elektronik/f�rst�rkning/h�gtalare/luft/�ra/trumhinna/hj�rna
Ljudets v�g fr�n CD/laser/sensor/elektronik/f�rst�rkning/h�gtalare/luft/�ra/trumhinna/hj�rna


=== Laboration - tr�dtelefon ===
=== Laboration - trådtelefon ===


== Framtida lektion - Ytterligare demos och id�er ==
== Framtida lektion - Ytterligare demos och idéer ==


Placera en borstad st�lplatta och en dito kopparplatta utomhus. Unders�k vad som h�nder med ytan efter ett tag.
Placera en borstad stålplatta och en dito kopparplatta utomhus. Undersök vad som händer med ytan efter ett tag.


M�t volymen p� utandningsluften med en plastp�se och ett stort m�tglas.
Möt volymen utandningsluften med en plastpåse och ett stort mätglas.


Placera en v�xt i ett luftt�tt k�rl. Vad h�nder?
Placera en växt i ett lufttätt kärl. Vad händer?


Bygg ett vindkraftverk.
Bygg ett vindkraftverk.


Tillverka en varmluftsballong med hj�lp av gem och tunna sopp�sar.
Tillverka en varmluftsballong med hjälp av gem och tunna soppåsar.


Vi bygger raketer
Vi bygger raketer


Vi bygger en sv�vare.
Vi bygger en svävare.


>Luftf�roreningar och milj�f�rst�ring.
Luftföroreningar och miljöförstöring.


Hur man anv�nder salpeter i ett enkelt experiment f�r att tillverka syrgas. Som Carl Wilhelm von Scheele gjorde vid slutet av 1700-talet.
Hur man använder salpeter i ett enkelt experiment för att tillverka syrgas. Som Carl Wilhelm von Scheele gjorde vid slutet av 1700-talet.

Nuvarande version från 23 augusti 2010 kl. 20.36

Vad är luft?

Det är inte helt enkelt att få ett grepp om luften. Ändå finns den alltid i oss och runt oss. Utan luften funnes inget liv på jorden. I demonstrationerna som beskrivs nedan får vi reda på litet mer om luften. Infallsvinklarna är många och vi kommer in på teknik, biologi, kemi och fysik.

Lektion - Vad är luft?

Föreläsning: Vad består luften av?

Luften är en blandning av m�nga gaser. Syret som m�nniskor och djur andas in utg�r en femtedel. Koldioxiden som �r s� viktig f�r v�xterna �r inte mer �n omkring 0.04 %. Utfyllnaden best�r av kv�ve, som vi inte m�rker s� v�rst mycket av eftersom kv�ve �r tr�gt �mne som inte reagerar med s� v�rst mycket annat. Kv�ve fick sitt namn av att gasen kv�ver eld. Om vi h�ller andan s� att vi n�stan kv�vs, finns det mest kv�ve kvar, eftersom syret tagit slut. Det finns �ven vatten�nga, argon, neon och en del andra gaser. Som vi inte bryr oss om nu. Luften inneh�ller inte speciellt mycket v�te eftersom v�te �r en l�tt gas. Det v�te som kommer ut i atmosf�ren stiger och f�rsvinner ut i rymden.

Demo: Luften vi andas

H�ll andan och andas ut i en plastp�se. S�tt p�sen upp och ned �ver ett ljus. Ljuset sl�cks eftersom det inte finns n�got syre till elden.

Lektion - Fotosyntesen

Föreläsning: Två gaser är nödvändiga för allt liv

Syre och koldioxid är viktiga i fotosyntesen....... Cellandningen ..... Kretslopp ....

Laboration: Burken

Bygg ett mikroekosystem med bakterier och växter.

Lektion - Koldioxid

Demo:

Ett ljus placeras i en upp och nerv�nd vattenomg�rdad b�gare.

Demo:

Koldioxid grumlar kalkvatten.

Demo:

Unders�k gasoll�gan. Samla upp de varma gaserna fr�n f�rbr�nningen i en ekolv. Det bildas vatten�nga. H�ll i kalkvatten och skaka. Det grumlas.

Demo:

Kolv med koldioxid fr�n gasflaskan sl�cker ett ljus. Gasen �r tre g�nger tyngre �n luft. Gasen kan transporteras i en ekolv och h�llas.

Demo:

Bikarbonat plus �ttika i en e-kolv med ballong som sedan skakas.

Demo

Tr� en ballong �ver �ppningen p� en sockerdricksflaska. Skaka om. All koldioxid (kolsyra) som fanns l�st i vattnet frig�rs och fyller ballongen.

Demo

Upphetta bakpulver s� bildas koldioxid.

Lektion - Syre

Laboration (kort)

En gl�dande sticka flammar upp i syrgas.

Demo - I Scheeles fotsp�r - hur man kan g�ra syre

V�teperoxid plus manganoxid. Separat laborationsbeskrivning finnes.

Demo:

V�teperoxid, diskmedel och kaliumjodid bildar en stor v�xande skumpelare. Den inneh�ller syre. Det kan ev p�visas med en gl�dande sticka.

Demo - Kemiska reaktioner med syre

Titta p� den gl�dgade resistanstr�den. Hur skiljer den sig fr�n den f�rska tr�den?

Demo:

Elda ett magnesiumband.

Demo Oxidation

Elda st�lull p� en balansv�g. J�rnet oxideras och vikten �kar. Samma sak skulle h�nda om man lade ett magnesiumband p� v�gen och t�nde eld p� det.

Demo

Anv�nd gasoll�gan (med strypt syretillf�rsel) f�r att sota ett provr�r.

Lektion - Vatten�nga

Demo

Br�nn v�tgas s� bildas vatten�nga. Den omgivande luften best�r till en femtedel av syre. N�r v�tgasen t�nds p� brinner v�te tillsammans med syre. Det bildas vatten.

Demo

Unders�k gasoll�gan. Samla upp de varma gaserna fr�n f�rbr�nningen och kyl dem. Vattnet droppar och koldioxiden rinner ner i uppsamlingsk�rlet.

Demo:

Pumpa vakuum p� en ballong

Demo:

V�rm en kolv med vatten och med en ballong �ver �ppningen.

Demo:

Den tillknycklade l�skburken.

Lektion - Luftens tryck och vikt

Demo:

Fyll ett vattenglas till br�dden. L�gg p� ett papper och v�nd upp och ner. F�r att fuska kan man ha en plastskiva inuti.

Demo - den tillknycklade �lburken

En aluminiumburk fylls med en cm vatten som kokas. Burken v�nds upp och ner och doppas i vatten. Vatten�ngan kondenserar och det blir (vakuum) undertryck i burken. Det yttre lufttrycket pressar ihop burken p� ett �gonblick.

Demo:

Barometern

Demo - V�ger luft n�gonting?

Balansv�g med tv� ballonger varav den ena punkteras.

Lektion - V�der

F�rel�sning - V�der

Ber�tta om vattnets kretslopp i v�dret. Prata om v�xthuseffekten.

Demo:

Molnet i en flaska.

�vning

J�mf�r medtagna v�derprognoser med det v�der som blir.

Laboration

Titta p� moln p� himlen. Rita av dem. Se p� n�tet hur man sp�r det kommande v�dret.

Lektion- Backhoppningen

Visar p� viktens roll f�r fart, tyngdpunkt, stabilitet, luftmotst�nd, etc.

Lektion - att flyga

Laboration - bygg en varmluftballong

Laboration - bygg papperssvalor

Lektion - Akustik

Demo - tongenerator

Demo - st�mgaffel

Demo - ljudet studsar

Demo - resonansl�da

Demo - vibrerande str�ng

F�rel�sning -fr�n CD till hj�rna

Ljudets v�g fr�n CD/laser/sensor/elektronik/f�rst�rkning/h�gtalare/luft/�ra/trumhinna/hj�rna

Laboration - trådtelefon

Framtida lektion - Ytterligare demos och idéer

Placera en borstad stålplatta och en dito kopparplatta utomhus. Undersök vad som händer med ytan efter ett tag.

Möt volymen på utandningsluften med en plastpåse och ett stort mätglas.

Placera en växt i ett lufttätt kärl. Vad händer?

Bygg ett vindkraftverk.

Tillverka en varmluftsballong med hjälp av gem och tunna soppåsar.

Vi bygger raketer

Vi bygger en svävare.

Luftföroreningar och miljöförstöring.

Hur man använder salpeter i ett enkelt experiment för att tillverka syrgas. Som Carl Wilhelm von Scheele gjorde vid slutet av 1700-talet.