Lektionsplanering luft: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 25: Rad 25:
== Lektion - Koldioxid ==
== Lektion - Koldioxid ==


=== Demo: ===
''' Demo: '''


Ett ljus placeras i en upp och nerv�nd vattenomg�rdad b�gare.
Ett ljus placeras i en upp och nerv�nd vattenomg�rdad b�gare.

Versionen från 16 augusti 2010 kl. 16.40

Vad är luft?

Det är inte helt enkelt att få ett grepp om luften. Ändå finns den alltid i oss och runt oss. Utan luften funnes inget liv på jorden. I demonstrationerna som beskrivs nedan får vi reda på litet mer om luften. Infallsvinklarna är många och vi kommer in på teknik, biologi, kemi och fysik.

Lektion - Vad är luft?

F�rel�sning: Vad best�r luften av?

Luften �r en blandning av m�nga gaser. Syret som m�nniskor och djur andas in utg�r en femtedel. Koldioxiden som �r s� viktig f�r v�xterna �r inte mer �n omkring 0.04 %. Utfyllnaden best�r av kv�ve, som vi inte m�rker s� v�rst mycket av eftersom kv�ve �r tr�gt �mne som inte reagerar med s� v�rst mycket annat. Kv�ve fick sitt namn av att gasen kv�ver eld. Om vi h�ller andan s� att vi n�stan kv�vs, finns det mest kv�ve kvar, eftersom syret tagit slut. Det finns �ven vatten�nga, argon, neon och en del andra gaser. Som vi inte bryr oss om nu. Luften inneh�ller inte speciellt mycket v�te eftersom v�te �r en l�tt gas. Det v�te som kommer ut i atmosf�ren stiger och f�rsvinner ut i rymden.

Demo: Luften vi andas

H�ll andan och andas ut i en plastp�se. S�tt p�sen upp och ned �ver ett ljus. Ljuset sl�cks eftersom det inte finns n�got syre till elden.

Lektion - Fotosyntesen

F�rel�sning: Tv� gaser �r n�dv�ndiga f�r allt liv

Syre och koldioxid �r viktiga i fotosyntesen....... Cellandningen ..... Kretslopp ....

Laboration: Burken

Bygg ett mikroekosystem med bakterier och v�xter.

Lektion - Koldioxid

Demo:

Ett ljus placeras i en upp och nerv�nd vattenomg�rdad b�gare.

Demo:

Koldioxid grumlar kalkvatten.

Demo:

Unders�k gasoll�gan. Samla upp de varma gaserna fr�n f�rbr�nningen i en ekolv. Det bildas vatten�nga. H�ll i kalkvatten och skaka. Det grumlas.

Demo:

Kolv med koldioxid fr�n gasflaskan sl�cker ett ljus. Gasen �r tre g�nger tyngre �n luft. Gasen kan transporteras i en ekolv och h�llas.

Demo:

Bikarbonat plus �ttika i en e-kolv med ballong som sedan skakas.

Demo

Tr� en ballong �ver �ppningen p� en sockerdricksflaska. Skaka om. All koldioxid (kolsyra) som fanns l�st i vattnet frig�rs och fyller ballongen.

Demo

Upphetta bakpulver s� bildas koldioxid.

Lektion - Syre

Laboration (kort)

En gl�dande sticka flammar upp i syrgas.

Demo - I Scheeles fotsp�r - hur man kan g�ra syre

V�teperoxid plus manganoxid. Separat laborationsbeskrivning finnes.

Demo:

V�teperoxid, diskmedel och kaliumjodid bildar en stor v�xande skumpelare. Den inneh�ller syre. Det kan ev p�visas med en gl�dande sticka.

Demo - Kemiska reaktioner med syre

Titta p� den gl�dgade resistanstr�den. Hur skiljer den sig fr�n den f�rska tr�den?

Demo:

Elda ett magnesiumband.

Demo Oxidation

Elda st�lull p� en balansv�g. J�rnet oxideras och vikten �kar. Samma sak skulle h�nda om man lade ett magnesiumband p� v�gen och t�nde eld p� det.

Demo

Anv�nd gasoll�gan (med strypt syretillf�rsel) f�r att sota ett provr�r.

Lektion - Vatten�nga

Demo

Br�nn v�tgas s� bildas vatten�nga. Den omgivande luften best�r till en femtedel av syre. N�r v�tgasen t�nds p� brinner v�te tillsammans med syre. Det bildas vatten.

Demo

Unders�k gasoll�gan. Samla upp de varma gaserna fr�n f�rbr�nningen och kyl dem. Vattnet droppar och koldioxiden rinner ner i uppsamlingsk�rlet.

Demo:

Pumpa vakuum p� en ballong

Demo:

V�rm en kolv med vatten och med en ballong �ver �ppningen.

Demo:

Den tillknycklade l�skburken.

Lektion - Luftens tryck och vikt

Demo:

Fyll ett vattenglas till br�dden. L�gg p� ett papper och v�nd upp och ner. F�r att fuska kan man ha en plastskiva inuti.

Demo - den tillknycklade �lburken

En aluminiumburk fylls med en cm vatten som kokas. Burken v�nds upp och ner och doppas i vatten. Vatten�ngan kondenserar och det blir (vakuum) undertryck i burken. Det yttre lufttrycket pressar ihop burken p� ett �gonblick.

Demo:

Barometern

Demo - V�ger luft n�gonting?

Balansv�g med tv� ballonger varav den ena punkteras.

Lektion - V�der

F�rel�sning - V�der

Ber�tta om vattnets kretslopp i v�dret. Prata om v�xthuseffekten.

Demo:

Molnet i en flaska.

�vning

J�mf�r medtagna v�derprognoser med det v�der som blir.

Laboration

Titta p� moln p� himlen. Rita av dem. Se p� n�tet hur man sp�r det kommande v�dret.

Lektion- Backhoppningen

Visar p� viktens roll f�r fart, tyngdpunkt, stabilitet, luftmotst�nd, etc.

Lektion - att flyga

Laboration - bygg en varmluftballong

Laboration - bygg papperssvalor

Lektion - Akustik

Demo - tongenerator

Demo - st�mgaffel

Demo - ljudet studsar

Demo - resonansl�da

Demo - vibrerande str�ng

F�rel�sning -fr�n CD till hj�rna

Ljudets v�g fr�n CD/laser/sensor/elektronik/f�rst�rkning/h�gtalare/luft/�ra/trumhinna/hj�rna

Laboration - tr�dtelefon

Framtida lektion - Ytterligare demos och id�er

Placera en borstad st�lplatta och en dito kopparplatta utomhus. Unders�k vad som h�nder med ytan efter ett tag.

M�t volymen p� utandningsluften med en plastp�se och ett stort m�tglas.

Placera en v�xt i ett luftt�tt k�rl. Vad h�nder?

Bygg ett vindkraftverk.

Tillverka en varmluftsballong med hj�lp av gem och tunna sopp�sar.

Vi bygger raketer

Vi bygger en sv�vare.

>Luftf�roreningar och milj�f�rst�ring.

Hur man anv�nder salpeter i ett enkelt experiment f�r att tillverka syrgas. Som Carl Wilhelm von Scheele gjorde vid slutet av 1700-talet.